Just nu sittr jag och tittar på Äskade Astrid Lindgren på tv4. Och jag vet inte varför men jag får en lyckokänsla i mig när jag ser på programmet. Varje litet klipp de visar på saltkråkan, pippi, emil, barnen i bullerbyn och ja alla underbara historier så får man verkligen en speciell känsla i kroppen. Jag har verkligen älskat alla astrid lindgrens böcker och filmer när jag var liten. Det är dem jag växt upp med och de kommer alltid liksom finnas kvar i en. Jag vill verkligen att mina barn ska få se alla filmer lika mycket som jag. Vill nästan köpa alla dvd:s nu så man är säker på att ha dem. Tänk efter egentligen hur mycket hennes alla berättelser berör. Bröderna lejonhjärta som är så vacker, barnen i bullerbyn som gör en lycklig (och vilja flytta ut på landet hehe), Emil i lönneberga som gör en busig och pippi som gör en modig, allt som barn behöver. Jämför de med alla dessa meningslösa tecknade serier som barn tvingas titta på på tv nu. Jag är verkligen glad att jag fått växa upp med alla Astrids berättelser. Hehe som när M sa att han knappt kollat på någon utav Astridfilmerna, så blev jag typ ledsen i själen haha att han inte fått se dem.



Men de är ju SÅ underbara! Jag kan se dem lika mycket nu som när jag var barn. Så fort de sänds på tv brukar jag sitta och titta, för det är så mysigt hehe.

Det var lite kul att de intervjuade bla. de som spelade som Ida, Pippi, Jonathan och Pella alla som äldre. Kul att se hur de ser ut nu, det är ju människor man tittat på och lekt som liten.



Jag tycker Astrid Lindgren ska få Nobelpris! (fast hon är död). Det är skandal att hon inte fått det. Hon är värd det!